Tyst r lunden, och sjn, som kysst
Strandens somnade ros, r tyst.
Aftonskimret, som milt besken
Tempelkullen, har bleknat ren
Stilla, drmmande, stilla.

Tysta stjrnor ur havet g,
Stilla palmernas kronor st,
Sen drunder i myrtenskog
Vinden suckade nyss och dog
Stilla, drmmande, stilla.

Trtt najad har p mossig bdd
Sjunkit ned vid sin urnas brdd,
Svd av sorlande kllans sus:
Barmen hves i mnens ljus
Stilla, drmmande, stilla.

Medan hon ser i ljuvlig drm
Stelnad, kristallren, tidens strm
Och all vrlden frn ve och harm
Somnad in p Allfaders arm
Stilla, drmmande, stilla.