Får jag presentera Fiffiga Nanette
Och hennes fästman Ivar von Sprätt.
Han sköter hennes affärer på nått sätt
Och resten får ni gissa själva.
Och nu slår aftonklockan elva.

Här ser vi dom uti en lyxresturang,
Drickandes brännvin med raffinimang.
Och kärringarna blängde, gubbarna de sprang
Utan att tänka på slitaget,
För att få se på dekolletaget.

De fängslades enormt av hennes klädedräkt
Varmed högst hälften av barmen var täckt.
Och kärringarna tyckte att det var för fräckt,
Kalla gubbarna tillbaka.
Var lite trevlig mot din maka!

Men där fanns och en ung och trevlig disponent,
Han flirtade vilt och föreföll potent.
Och Ivar von Sprätt sa: Du är en klient.
Och Ivar sa: OK, sätt fart, va!
Försök och sno´rej så´re blir klart, va!

Så Fiffiga Nanette la på ett extra kol.
Snart brann disponenten som ett valborgsbål.
Inom en kort minut drack de varandras skål
Och smekte varann med foten.
För hon satt nämligen mitt emot´en.

Då säger Ivar Sprätt med mäktig, stor emfas:
Jag offrar min kärlek, må den gå I kras.
Åk till min lägenhet och fall uti exstas,
Här är nycklarna till bilen.
Jag stannar här och håller stilen.

Sen sitter Ivar där och väntar I en vrå
Och kan du gissa vem han väntar på?
Och när det har gått en timma eller så
Så kommer Nanette med slanten.
Och då blir Ivar fin I kanten.

Medborgare, om du har köttsliga begär
Så snacka med Ivar så fixar han det där.
Det kostar fyrahundra bagis ungefär,
För han går ej för underpris han!
Och nu är det slut på visan!