Vrid min kropp
Och locka med en bön
I glömskan sår du frön

Vi kan skratt högt tillsammans
Så det ser ut som om
Det obekväma kommer inifrån

Sov en stund
Och tänk på vad vi sagt
Det finns en plats för ömsesidig misstro

Vrid min kropp
Och ljug för mig igen
Sanningen tar vi sen

Spår… som leder långt in någonstans
Rösten… från en gammal bekant
Ilska… som helt obemärkt
Lyder…under honom

Allt verkar flyta fint för dig - Det ser ut som att du klarat dig bra
Du glänser av en otäck ignorans - Skönheten i dig ger en nästan
skrämmande stimulans i MIG –
för jag vill aldrig
Se mig själv
Falla för det här
SÄG – vad har hänt, är du verkligen kvar än? – för i spegeln syns du ej...

Skrik och skratt
Mitt vansinne består
Nöjd med vad jag får

Med ett timglas gjort av is
Sanden våt och hård
Tiden går på halvfart

I brustna hjärtans sällskap
Gråta högt i kör?
Ingen kommer fråga varför

Spegeldans
Ögon som ser åt dig
Ser den värld du åtrår